Att få finansiering till sitt företag är ett viktigt steg i uppstarten. Traditionellt söker entreprenörer pengar från familj och vänner, affärsänglar och riskkapitalister. Ett annat alternativ för att skaffa startkapital är crowdfunding. Det innebär att man samlar in små bidrag från privatpersoner online i utbyte mot belöningar eller eget kapital.
Mikrofinansiering
Mikrofinansiering ger miljontals fattiga hushåll tillgång till en rad finansiella tjänster som de traditionella bankerna inte erbjuder. Det handlar om små lån för inkomstgenererande verksamhet och andra program som främjar entreprenörskap och sociala relationer, t.ex. sparkonton och företagsutbildning. Mikrolåntagare är en mer riskfylld investering än vanliga banklåntagare, så långivarna måste kompensera för de risker de tar med höga räntor. Dessa högre kostnader och räntor kan dock kväva företagen och hindra dem från att ta sig ur fattigdomen.
Vi undersöker MFI:s roll som informationsförmedlare i prosocial crowdfunding, en unik finansieringskontext som parar ihop flyktingar med privata långivare. Våra resultat visar att flyktingentreprenörer med anknytning till MFI som är mer digitaliserade har större framgång på dessa plattformar. Detta beror på att MFI kan skicka en kostnadseffektiv signal till potentiella långivare om kvaliteten på entreprenörernas projekt. Detta bidrar till att minska informationsasymmetrier i denna miljö.
Gräsrotsfinansiering som ett krishanteringsverktyg
Covid-19-krisen har inspirerat ett antal gräsrotsfinansieringsprojekt, från individer som försöker samla in pengar för personliga hälsobehov till samhällen och företag som försöker svara på ny efterfrågan (t.ex. matleveranstjänster). Crowdfunding kan vara ett effektivt sätt att bygga upp stöd och hitta finansiering. Det finns dock få empiriska bevis på hur dessa projekt lyckas eller misslyckas. Grundarnas framgångar varierar kraftigt mellan olika projekt, men det är svårt att urskilja orsakerna bakom deras framgångar. Vissa mönster framträder dock. För det första är det mer sannolikt att projekt som signalerar en högre kvalitetsnivå blir framgångsrika. Detta stämmer överens med forskning om traditionella källor till entreprenörskapital och ger stöd åt uppfattningen att crowdfunding-backare bedömer potentialen hos projekt på ungefär samma sätt som andra investerare gör.
Dessutom tenderar projekt som tilltalar finansiärernas bredare sociala identitet, såsom att stödja en lokal kulturprodukt eller rassammansättningen i deras samhälle, att vara mer framgångsrika. Dessa effekter, som kräver ytterligare studier, kan bidra till den geografiska koncentrationen av nya företag.
Crowdfunding som ett verktyg för social förändring
Utöver de ekonomiska fördelarna ger crowdfunding-kampanjer entreprenörer värdefulla insikter om deras marknad och potentiella kunder. De kan hjälpa dem att förfina sina produktidéer, tänka igenom strategier och gå ut på marknaden med lösningar som gör skillnad. Crowdfunding ger också större flexibilitet än traditionell finansiering. Riskkapitalister och affärsänglar vill ofta ha inflytande över affärsbesluten, men med crowdfunding kan entreprenören behålla kontrollen över sitt företag.
De flesta crowdfunding-kampanjer är inriktade på produkter, men de kan också fungera för tjänster och andra projekt än konsumentprojekt. Den stora givarpoolen gör det möjligt att samla in pengar till nästan vilken idé som helst, så länge det finns tillräckligt med intresse. Det finns fyra huvudtyper av crowdfunding: belöningsbaserad, donationsbaserad, skuldbaserad och aktiebaserad. Belöningsbaserad crowdfunding erbjuder finansiärerna konkreta belöningar i utbyte mot deras investering, medan donationsbaserad crowdfunding främst är inriktad på välgörenhet och ideella organisationer. Skuld- och kapitalbaserad crowdfunding innebär att man investerar i ett företag mot ett löfte om att betala tillbaka sin investering plus ränta.
Crowdfunding som ett verktyg för entreprenörskap
Crowdfunding gör det möjligt för entreprenörer att samla in pengar till sin nya affärsidé utan att behöva anlita traditionella banker eller andra finansinstitut. Människor kan lova pengar för att finansiera satsningen via webbplatser som Kickstarter eller GoFundMe. Dessa webbplatser betalar sedan grundarna när deras projekt når sina finansieringsmål. Denna form av alternativ finansiering kan vara donationsbaserad, skuldbaserad eller belöningsbaserad. Incitamenten kan vara en produkt i begränsad upplaga eller till och med aktier i företaget.
Entreprenörer har funnit att crowdfunding är ett värdefullt verktyg för att visa efterfrågan på deras produkter och för att säkra ytterligare riskkapitalfinansiering. Pebbles projekt med en ”smart klocka” samlade till exempel in mer än sitt mål på Kickstarter och kunde säkra betydande riskkapitalfinansiering.
I allmänhet lyckas grundare som söker crowdfunding uppfylla sina löften till finansiärerna, även om många projekt drabbas av förseningar. Forskning tyder på att framgång är relaterad till projektets kvalitet och sociala nätverk, samt geografiska faktorer. Framgångsrika kampanjer kräver också noggrann planering för att sätta upp lämpliga mål och förbereda för ett snabbt projektgenomförande när finansieringen frigörs.